Naturvärdesbedömning
Går det att bedriva ett hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk samtidigt?
Ja vi tror det.
När vi kommer till en skog börjar vi med att fastställa vad det är för typ av skog.
Produktionsskog
eller naturvårdsskog?
Om det är en produktionsskog vilken typ av hänsyn behöver vi då ta för att värna om den biologiska mångfalden?
Men om skogen skall sparas och bli naturvårdsskog vilken skötselplan har vi för den framöver?
Metoden vi använder utvecklades för 15 år sedan tillsammans med Skogsstyrelsen
Naturvärdesbedömning
En metod för att identifiera ett områdes förutsättningar för biologisk mångfald och planera hur skogen skall skötas.
Metoden består av tre delar
Steg 1.
Inventering
Steg 2.
Bedömning
Steg 3.
Beskrivning
Steg 1.
Inventering
Skogsytan vi skall studera kallas förett bestånd
För varje provyta fyller man i ett formulär där man både räknar och beskriver
Vilka olika träslag som finns
Hur gamla träden är
Vilken kvalitet träden har
Antal döda träd som torrakor, högstubbar och lågor
Metoden används för att inventera miljöer som många arter är beroende av
Hittar man exempelvis solexponerad död tallved är chansen stor att man även hittar raggbockar, en insekt som är viktig föda för fåglar som livnär sig på vedlevande insekter.
Alla värdefulla miljöer som är avgörande för den biologiska mångfalden inventeras.
Läs mer om naturvårdsarterVärdefulla miljöer
Bäckar i skogen
En bäck som rinner genom en skog ökar chansen till att det finns mossor och lavar som trivs i fuktiga miljöer. Tillgång till vattnet ger oftast ett rikt fågelliv och växtliv.
Raviner
På grund av den otillgängliga terrängen brukar träd som växer i raviner bli riktigt gamla. Trots det är träden låga och klena. Luften i raviner är oftast fuktig och därför växer lavar och mossor där.
Sumpskogar
Sumpskogarna har oftast varit orörda under lång tid. Skogen består av gamla träd och innehåller rikligt med död ved och gott om lavar, mossor och fuktälskande växter. Fågellivet är rikt och varierat och i dessa skogar trivs djur som trana, tjäder och järpe.
Steg 2.
Bedömning
Produktionsskog eller naturvårdsskog?
I steg 2 gör vi en bedömning av de olika typer av naturvärden som vi hittat och bestämmer hur skogen ska klassas.
Tre regioner för Naturvärdesbedömning
Möjligheterna att hitta olika naturvärden skiljer sig åt över landet. Därför är Sverige uppdelat i tre regioner för Naturvärdesbedömning.
Varje region och naturvärdesbedömning är anpassad efter dess specifika naturgivna förutsättningar.
Efter inventeringen har man en tydlig bild av fördelningen av naturvärdena i beståndet.
- En provpunkt med många naturvärdesträd markeras som en röd punkt, det vill säga en punkt med högt naturvärde.
- Områden med naturvärden mellan lågt och högt markeras med en orange punkt.
- En grön punkt innebär en provyta med inga eller få naturvärden.
Med hjälp av punkterna kan området delas upp i 2 nya bestånd
A. Avsättning
Naturvärdesbedömningen visar att detta bestånd har så pass mycket höga naturvärden att det avsätts som en naturvårdsskog.
P. Produktionsskog
Den västra delen och mitten har däremot fler gröna punkter och blir produktionsskog med olika nivåer av generell och förstärkt hänsyn.
Efter den nya indelningen får varje nytt bestånd en egen naturvärdesbedömning baserat på resultaten i provytorna.
Steg 3.
Beskrivning
Målbild & skötselbeskrivning
I sista steget delas skogen upp i 2 huvudklasser: naturvårdsskog eller produktionsskog.
Om ett bestånd klassas som naturvårdsskog beskrivs hur vill vi att skogen skall se ut i framtiden och hur den ska skötas för att nå dit.
Att hugga bort gran från ett lövrikt bestånd, att återskapa en våtmark eller att göra en naturvårdsbränning är exempel på olika skötselåtgärder.
Skogen är nu uppdelad i 4 klasser med tydliga instruktioner för var och en
- NO - Naturvård orörd
- NS - Naturvård skötsel
- PG - Produktion, generell hänsyn
- PF - Produktion, förstärkt hänsyn orörd
Skogsbruk för kommande generationer.
Sveaskog arbetar aktivt för att bruka skogen på ett ansvarsfullt och lönsamt sätt, som hela tiden skapar biologisk mångfald, konkurrenskraft och ökat värde för kommande generationer.
Tack vare åtgärderna som vi genomför kommer vi i framtiden att få mer varierade skogar för upplevelser och naturvärden med ett ökat inslag av lövträd, fler äldre och grova träd och död ved som lämnas kvar.
Läs mer på sveaskog.se